Allt om den tunnskaliga druvan grenache

Grenache, eller med det spanska namnet ”garnacha”. är en av världens mest odlade blå druvsorter. Grenache vill ha mycket sol och mognar sent, vilket gör att druvan trivs i varma klimat. Den är tålig mot torka, vilket har bidragit till dess framgång i heta områden med begränsade vattentillgångar. Den globala odlingen av grenache visar på mångsidighet och stor anpassningsförmåga, vilket gör den till en av de mest betydelsefulla druvsorterna i den moderna vinproduktionen. Den tunnskaliga druvan är känd för att utveckla mångsidiga viner med mjuka tanniner, hög fruktighet och hög alkoholhalt. Grenache förknippas särskilt med varma och torra områden i södra Rhône och nordöstra Spanien där den är ett fundament i vinproduktionen.

Vad är grenache

Den tunnskaliga druvan grenache är en mycket populär druva som odlas i varma områden över hela världen. Grenache har en enastående förmåga att stå emot både torka och höga temperaturer. Länge sågs grenache som en ”dussindruva” med lägre status, som ofta användes i enklare blandningar. Men under de senaste decennierna har intresset för grenache vuxit betydligt, både bland vinmakare och vinkonsumenter. Detta beror på dess mångsidighet och förmåga att ge viner med rik frukt, kryddighet och god struktur samt dess lagringspotential. Även förmågan att anpassa sig till ett varmare och torrare klimat har gjort att fler och fler odlare väljer att nyplantera grenache i sina vingårdar.

Grenache används ofta som iblandningsdruva tillsammans med druvor som syrah, mourvèdre och tempranillo, men renodlade grenacheviner har blivit allt vanligare. Druvrena grenacheviner får en hög koncentration av bäriga smaker och har en god lagringspotential, särskilt om de kommer från distrikt som Châteauneuf-du-Pape och Priorat. Grenache har många användningsområden. Grenache används numera till rena rödviner, röda blandningar, roséviner och förstärkta viner, som Banyuls. På 2000-talet har en ny generation vinmakare satsat på grenache, vilket gjort att druvan fått bättre rykte och ett uppsving i kvalitet.

Grenaches historia

Grenache är en gammal druvsort med sannolikt ursprung i Aragonien i nordöstra Spanien. Det finns också teorier om att druvan kan ha kommit från Sardinien, där den går under namnet Cannonau, men den spanska födelseplatsen betraktas som mer sannolik. Man vet att grenache odlades i Aragonien i nordöstra Spanien redan före medeltiden, kanske till och med på romartiden. Från Aragonien spreds druvan gradvis över Pyrenéerna till södra Frankrike, framför allt till Rhône-dalen, Languedoc och Provence, där den snabbt fick en central roll i regionens varma och torra klimat. Under 15- och 16-talen hade grenacheviner en betydande ställning som handelsvara runt hela Medelhavet. Grenache var också druvan bakom det vardagsvin som konsumerades i stor omfattning på flera håll. I Frankrike utvecklades grenache till en nyckelkomponent i vinerna från södra Rhône, och den kom i hög grad att bidra till att Châteauneuf-du-Pape, blev en så ryktbar region. Mot 1800-talets slut fick grenache än mer ökad spridning på grund av sin förmåga att trivas i magra, karga jordar och för att den visade sig ha lite bättre motståndskraft mot vinlusen. I modern tid har den lättodlade och tacksamma grenachedruvan blivit allt vanligare i varma områden över hela världen där vinodlare uppskattar dess mångsidighet, användbarhet och motståndskraft mot sjukdomar och torka.

Var odlas grenache?

Grenache har ett mycket starkt fäste i flera av världens vinländer. I Spanien, som högst troligt är druvans ursprungsland, är grenache den allra vanligaste blå druvan. Sina verkliga hemmamarker har grenache i Aragonien, Katalonien, Priorat och Rioja. Priorat är särskilt känt för sina högkvalitativa grenache-viner, ofta gjorda på gamla vinstockar som ger koncentrerade och alkoholstarka viner.

I Frankrike är grenache lika betydelsefull som i Spanien, främst i det varma medelhavsklimatet i södra Rhônedalen, Languedoc-Roussillon och Provence. I Rhône-dalen är grenache en väsentlig druva i klassiska viner som Châteauneuf-du-Pape, där den ofta blandas med syrah och mourvèdre. Roséviner från Provence har i regel en hög andel grenache i sina druvblandningar.

Utanför Europa har grenache etablerats i varma vinområden i Australien, Kalifornien, Sydafrika och delar av Sydamerika. I Australien, särskilt i Barossa Valley, är grenache välkänd för att utveckla kraftfulla och fruktiga viner.

Hur smakar grenache?

Druvrena grenacheviner har en karaktäristisk stil. De är ofta är ljusare i färgen och doft och smak domineras av röda bär, hallon, jordgubbar och björnbär, ibland med inslag av torkade jordgubbar och plommon. Utöver den fruktiga smaken finns ofta örtiga toner, som kan påminna om lavendel eller andra medelhavskryddor. I de mer högklassiga grenachevinerna finns ofta inslag av lakrits, peppar, läder och ibland tobak. Viner på grenache har vanligtvis mjuka till medelfylliga tanniner och en frisk syra som gör dem lättillgängliga och drickvänliga.

Grenache är en mångsidig druva och används till flera olika vinstilar. Vinerna kan vara alltifrån från relativt lätta och friska roséviner till fylliga, kraftfulla röda viner med hög alkoholhalt, särskilt om de kommer från heta växtplatser. Ekfatslagrade grencheviner får ofta en lätt kryddighet och ibland en lätt jordig eller rökig karaktär, särskilt om de kommer från gamla druvstockar.

Hur serveras grenacheviner?

Röda grenacheviner kan med fördel serveras något mer kylda än andra rödviner, eftersom en svalare temperatur förhöjer de fruktiga smakerna. Grenacheviner är ofta mer angenäma kring 15 än 20 grader. Roséviner kan kylas än mer, ner mot kylskåpstemperatur, i synnerhet om de ska drickas varma sommardagar. När det gäller druvblandningar på grenache är rekommendationen densamma som för andra röda och rosa viner.

Glas till grenache

Röda grenacheviner bör hällas upp i klassiska rödvinsglas med vid kupa och smal öppning som koncentrerar och förstärker aromerna. Roséviner kan också drickas i sådana glas men kommer bättre till sin rätt i tulpanformade glas med mindre kupor och smal öppning.

Tilltugg till grenache

Grenache-viner är matvänliga och mångsidiga vilket gör att de passar till mycket. Röda grenacheviner går alldeles utmärkt ihop charkuterier som salami, kryddiga korvar, skinka av många slag och inte minst ostar, gärna Manchego eller Comté; eller varför inte till svenska hårdostklassiker som lagrad Herrgård eller Västerbottensost. Även smördegssnittar med pesto, chèvre eller fetaost passar bra till grenache. Till rosa grenache går medelhavssmaker som grillade paprikor, oliver, och tilltugg med tomat och basilika mycket bra. Söta tilltugg som jordgubbar med chèvre och honung eller fikon och ädelost, kan också vara trevliga att kombinera med rosa grenacheviner med en rund och mjuk fruktighet. Salta nötter, salta kex och oliver brukar också framhäva vinets karaktär utan att ta över.

Mat till grenache

Grenache ger ofta fruktiga, varma och generösa viner, vilket gör dem mycket matvänliga. De passar särskilt bra till rätter med medelhavskaraktär. Prova det exempelvis till lammracks med rosmarin, grillad kyckling, ratatouille eller en mustig chorizo- och tomatgryta. Även rätter med paprika, aubergine eller oliver gifter sig bra med vinets solmogna frukt och lätta kryddighet. De röda grenachevinerna går väl ihop med hela medelhavsköket, från grekisk moussaka till falafel och hummus, från spanska tapas till italiensk risotto.

Rosa viner på grenache är ofta torra, friska och bäriga. De går bra ihop med lättare rätter, som sallader, räkcocktails, kyckling, kalla tapas eller grillade grönsaker med olivolja. Även till asiatiska rätter utan för mycket hetta – till exempel vietnamesiska sommarrullar – passar rosa grenache mycket bra. Ett glas rosa grenache är dessutom ett ypperligt sällskapsvin till sommarens bufféer och utflyktskorgar.